så mkt mer
Det finns inte ord, inte bokstäver som räcker till för att beskriva allt jag har inom mig.
Tror max jag sovit 3 timmar inatt och de kan nog tillochmed vara överdrivet!
Det är så mkt jag känner och vill kunna beskriva, har så mkt att berätta och förklara
men inget skulle låta rätt i någon annans öron, jag skulle kunna försöka men allt skulle kunna bli så fel,
jag vill visa det jag känner vill ge allt och allt om och om igen.
Så Mycket känslor om allt just nu det är allt från blommor till friidrott men mestadels om dej.
Jag förstår mig inte på mig själv, varför tänka hela tiden inte direkt så att nån tar del av det jag tänker,
så varför lägga massa energi på att tänka och varför inte bara ta det för vad det är!?
Tänka lite lagom istället för att tänka hela nätterna isf att sova!
Något jag levt för något jag älskat/älskar har legat på is pga ett och annat,
något som gjorde att jag klarade allt, när allt annat va skit va det min frizon
dit jag gick och visste att jag skulle slippa tänka på allt där jag kunde leva
där jag va varjedag kl 16.00 efter skolan där jag va 10gånger i veckan där,
jag va något, där jag kämpade för att bli bäst, för att bli bättre och bättre,
där jag enbart kämpade för MIN skull och ingen annans.
Men där skador, sjukdom och ett krossat hjärta släppte in allt annat ont,
som gjorde att det inte längre va den frizon det en gång varit,
jag kunde inte längre kämpa för mig själv för jag tänkte för mkt på allt annat
och det jag älskade blev lidande, tillslut blev det jag älskat något annat.
Något där jag kämpade för något alla andra förväntade sig av mig
jag blev något alla andra ville att jag skulle bli jag kämpade inte längre för min skull...
mitt motto va förstört, slutade tycka det va kul tillslut tog det stopp!
Jag gick in i den där välkända väggen, elr snarare jag dränkte en del av mig själv.
Friidrotten va mitt liv det va det bästa jag visste ända sen jag va 4år gammal.
Något jag aldrig trodde jag skulle kunna slita mig ifrån....
nu har jag varit ifrån ett år =/ Visst jag har börjat hitta den jag en gång var
Jag har börjat sakna min träning har börjat skaffa tycke för friidrotten igen
utan friidrotten är jag inte hel, det är en del av mig det kommer det alltid vara.
Jag är starkare nu, ska inte gå i fällan som fick mig att falla igen.
Nu gör jag som jag själv vill, inte vad andra förväntarsig.
Och det jag tycker om och älskar ska jag kämpa för, jag vet vad jag vill.
Om du såg det jag känner skulle du aldrig tveka aldrig vara rädd.
Jag har lärt av mina misstag!
